Ta ut din inre riktning

Det är många som efterfrågar sin riktning nu, hann jag tänka och få till mig snabbt.

”Det är många som efterfrågar sin riktning för att deras kompassnål bara står och snurrar, apropå vad din vän sa häromdagen. Kompassnålen står och snurrar för att det är så mycket brus och stök runtomkring människans inre kompass, så att den ej förmår känna, veta eller uppfatta sin kärna. Här vill vi säga till er människor, att ta det lugnt. Att fokusera på det ni önskar, precis som vanligt, i den här stormen, på så sätt har inget förändrats. Du skall fokusera på det du helst av allt önskar, och allt det ska komma till dig. Har du förstått vad vi har kommit fram med?”

Ja, att jag ska fokusera på det jag helst av allt vill. Ett mål som jag ser diffust där framme. En önskan om hur jag vill ha det. 

Om man inte vet vad man vill då? Hur ska man göra då? 

”Till dessa människor har vi rådet, att gå inåt i sig själva, och där finna lösningen på sina problem. Där finna sin lösning. Någonstans inom er, väntar en vilja på att bli hörd, en skatt på att upptäckas. Någonstans inne i er själva vilar er innersta natur, och kanhända vill den göra sig påmind om, hörd nu. Har du förstått vad vi har sagt?”

Ja, det vilar inom dem själva, det de helst av allt vill. Där bor det. 

Många kanske är rädda och ängsliga nu, för allt möjligt. Kanske som jag vad gäller ekonomi, eller kanske för sitt liv eller för att mista nån eller för att känna sig ängsliga och oroliga i sig. Vad har ni att säga om det, till dem?

”Till dem som oroar sig, vill vi säga, att oroa er inte för dem. Det ökar bara människors oro och människans oro i stort. Gå ut i er natur, gör vad ni kan för att finna frid. Hitta inom er, en skön plats att vara på, där allt känns naturligt, där allt känns okej. En punkt som ni så att säga kan leva ifrån, kan utgå ifrån i ert liv. I er tillvaro. Det finns massor som vi här ovan vill hjälpa er med, men allt är inte möjligt ens för oss. Gå ut och sök er sanning, säger vi, det är det viktigaste just nu. Den finns inom er, denna sanning, men ni måste gå på jakt efter den. Den kommer inte komma avtäckas, av sig själv. Den kommer när ni är redo för den dvs när ni har gjort er redo för att möta den. Du behöver ta dig ut ur ditt ”hem” och du behöver leta upp denna skatt som ligger där och väntar på att du ska upptäcka den. Du behöver gå in i dig själv. För att upptäcka vad som ligger där. Har du förstått?

Ja absolut, det krävs en medveten handling och inriktning, fokus för att ta reda på sitt rätta jag. 

Vilsenheten, vad vill ni säga om den?

”Vilsenheten är en irrfarelse, en vilsenhet. Vilsenheten är bara ett tillstånd, och ett tillstånd är temporärt och mycket upplösligt. Vilsenheten handlar om att stanna upp, och fråga sig själv ”Vart är jag på väg”. Vart är vi på väg. Vart är vi på väg. Ställ den frågan till dig några gånger och du ska se, att du får vägledning. Du får information från ditt hjärtas röst. Du får inlaga till dig. Och den kan hjälpa dig framåt på din väg.”

”Det är ett unikt tillfälle i människans historia just nu, att ändra ”tidens” gång. Att ändra skeenden, att ändra processer. Att justera skivan, som snurrar för er. Du har sett den förut, denna skiva vi talar om. Som ett kugghjul i ett maskineri. Mycket av de andra processerna är avhängiga av hur denna skiva manövreras nu, och vilka övriga ”hack” som då blir aktiverade i nästa steg. Så gör vad du kan för att göra ditt bästa för alla inblandade just nu, gör vad du kan för att hålla ditt huvud ”ovanför vattenytan” och gör vad du kan för att hålla ditt lugn, så att rätt skiva hackar in i rätt skiva som hackar in i rätt skiva, som får allt att fortlöpa som det ska. Det är en dominoeffekt, vi visar dig. Vill förklara för dig. Det kommer att gå bra, för mänskligheten. Om detta finns inget skäl till oro. Men ni kan välja olika spår, och det är detta vi talade om nu. Du kan lugna dem, som något annat tro.” 

Ok tack! Finns det något annat ni vill säga till världen nu?

”Ta hand om er. Vi vakar över er. Vi stryker vår hand över ert huvud och vi har er ”back” just nu. Vi har er, vi tar hand om er. Vi vill ert allra bästa. Vi finns på armlängds avstånd. Vi ser och observerar er. Arbetar i ”maskopi” med er. Är till för ert högsta bästa. Vi ber mänskligheten om överseende nu, när allt kommer att bli till det högsta bästa på det sätt som det utspelar sig. Ha tillförsikt och tilltro till ditt allra innersta och för det allra högsta i din tillvaro. Från oss Ljusmästare idag, Amen.”

Vad går livet ut på?

– ”Vad är meningen med livet egentligen, är det bara att klara sig igenom?”
– ”Ja, och kanske att ha roligt på vägen.”

Den här dialogen utspelade sig i vårt hus utanför Simrishamn när jag var 16 år, det var jag som frågade och min mamma som gav svaret. Det dök upp i mitt huvud idag apropå frågan om ett meningsfullt liv. Våra två, nu 35-åriga, slutsatser är inte helt tokiga, tycker jag nu när jag ser tillbaka, men det är några saker som jag skulle vilja justera. Idag ser jag tre faktorer som känns viktiga för mig och som utgör min ekvation.

Klara sig, ja det tycker jag stämmer bra. Man ska försörja sig och på något sätt ta sig igenom alltihopa någorlunda oskadd och med livet i behåll (fast just livet är ju något man i och för sig förlorar precis när allt är uppnått). Men man måste klara sig medan man lever, man måste överleva, man måste ta sig framåt. Man måste göra vad man kan för att klara sitt uppehälle, annars funkar ingenting annat heller. Bara den här känns ibland oöverstiglig. Men den behövs, så den tycker jag stämmer.

Ha roligt, det tycker jag också låter bra, men för mig får det nog istället bli att njuta. Njuta av nuet, njuta av det man har, njuta av att vara levande, njuta av att livet går framåt. Njuta och ha det riktigt BRA. Roligt känns också roligt, men för smalt just nu, njuta känns större. Om jag bara skulle klara mig och ha roligt, då skulle jag känna mig nästan som en snyltare. Skulle jag glida in i livet bara för att ha kul och sen glida ut igen? Nej, det stämmer inte på mig. Men njuta, får jag det? Ja, det får jag. Jag får njuta av det som är vackert, det som fungerar och det som är fint. Jag får stanna upp ibland och njuta och värdesätta det jag har, även när jag inte har särskilt kul.

Sen har vi ytterligare en del som måste finnas med i min personliga ekvation om vad livet egentligen går ut på, och det är att bidra. Det måste finnas sätt som jag kan bidra på, och jag måste få ur mig det som jag har att bidra med för att det ska kännas som att jag har levt mitt liv. Saker och ting måste ha förändrats tack vare att jag har varit här – jag måste ha gjort någonting bättre. Bidragit till någon eller till någonting större. Någon annan måste faktiskt ha möjlighet att må lite bättre på grund av att jag varit här. Annars skulle mitt liv kännas som meningslöst eller snarare så ser jag ingen mening med att jag skickades hit, om det inte var för att åstadkomma någon slags förändring.

Klara sig, njuta och bidra – dessa tre ser jag alltså som de basala kugghjul som tar mig framåt och som alla tre ska uppfyllas parallellt i det här som kallas livet. Det är inte lite vi tagit på oss, vi som kommit hit! Alla de här processerna ska vi jonglera och göra framsteg i parallellt. Det ena är förutsättning för det andra och inget är ensamt nog. Så klart att det kan kännas tufft ibland. Här går vi och lever tre liv!

Undrar om jag skulle kunna dra det ett steg längre, och se hur detta korresponderar med olika delar av oss själva. Som människovarelser i fysiska kroppar behöver vi överleva rent köttsligt – där har vi klara oss. Som människor med en livskraft som inte riktigt går att ta på och en förmåga att känna känslor, och som kanske kom hit för att få uppleva det ena eller det andra, då behöver vi passa på att njuta. Och utöver detta är vi också viktiga brickor i spelet som för världen framåt. En del kanske vill nöja sig med att känna sig delaktiga och behövda i en familj eller på en arbetsplats, men för mig finns det ett ännu högre syfte i kulisserna. Något som pockar på vår uppmärksamhet och som vill att vi går ut och gör det där som vi kom hit för. Bidrar. För mig är det bland annat att dela med mig av de här tankegångarna för att väcka människor till de stora frågorna och att hjälpa dem på vägen mot sin ”transcendence” – ett ord som jag fick till mig just nu – i betydelsen att överstiga det de ser som omöjligt vid första anblick och faktiskt stiga högre än sin fysiska varelse i och med den insikten… Det här kan låta kryptiskt men det var så jag fick till mig det nu.

Vad är din anledning att vara levande? Önskar dig en härlig dag!

Möte med Vit Fågel

Hej! Det här tog jag emot i morse. Vill dela det med er.
Den Vita Fågel jag såg, var för mitt inre en mycket stor vit uggla.

”Så vi är i början av ett nytt system
som ska bli er alla till Godo. 
Så vi är i början av en ny era, kan vi säga. 
En ny tid, om vi får uttrycka det så. 
Precis som det är förut sagt, ja
precis som det har blivit förutspått. 

Allt är som det ska vara, i världen just nu
Kaos och flimmer
Allt det är del av den världen ni lever i.
Ta er upp till ytan, så fort ni kan. 
Ta er upp till lättare dimridåer, när ni har möjlighet
Följ era hjärtan, ha tillit till det, som kommer
Tveka inte på att vi i de Högre Sfärerna alltid hör och ser ert ljus, ert rop på hjälp
Er saknad, ert övermod
Tro aldrig, att vi övergett er
eller är borta för en sekund
Det är bara saknaden som är närvarande, ibland.
Som gör att ni får för er, att vi är borta
att vi farit iväg
eller aldrig kommit in, varit där
för den delen. 

Rosornas krig, har ni ju hört talas om. 
Vi befinner os mitt i ett sådant precis just nu 
en start på något nytt som ska öppna sig
och sprida ut sina vingar
När allt detta blåst över
har ni en ny garanti, mina vänner 
en ny slags värld att titta ut över
att betrakta, bese
och leva där uti.
Jag, den Vita Fågeln, har kommit fram till er idag
för att hon var villig, hon var ”nära”
Hon tog emot det som jag sa, 
det jag ville förespegla.
Säg kan ni se, er nya värld?
där bakom det som brinner nu. 
Säg kan ni se det som ropar på er
med hopp om förnyelse och befrielse
Säg kan se ett Högre Syfte med era liv
och varför vi så gärna vill 
att ni hör de inre rösterna nu
Vi vakar över, som vi alltid gjort,
medan vi ser det hela brinna över. 
Ta tillflykt till era hjärtan kära medsänder,
där finns ALLTID hopp och tröst att få
och en evig, för alltid varande frid, att få.

Till er himlasänt från de Högre Sfärerna idag 200313 kl 08.49 Amen.”

Sessioner med coachning & vägledning

Hej! Idag vaknade jag upp med lusten att berätta vad jag gör. För att den som det berör ska veta och ska känna sig välkommen att komma hit 🙂 För att vara öppen och sprida goda vibbar till er denna lördag. ☀️

När jag ger sessioner av coachning och vägledning, kan det gå olika till för olika personer och olika gånger. Oftast är det något som den som kommer, ska FÅ. Förstås! Jag är ju i ”hjälpar-branschen”. Och det älskar jag att vara. Det känns fantastiskt att få ge, visa och förmedla och ställa mig till tjänst för den som kommer. Användas som verktyg och kanal för någon annans allra bästa. Ofta blir jag förvånad att fastän jag själv har en dålig dag eller kanske är inte mår helt bra, blir sessionerna ändå toppen. För de handlar ju inte om mig – bara det som ska göras för dig. ✨

Den som kommer kan vilja ha ett enda samtal om något, kanske att prata av sig för någon som lyssnar, få påfyllning, vägledning eller coachning. Ofta sker någon form av transformation, oavsett om det är medvetet eller inte. Som att din energi som var av lägre sort – kanske vilsen, nedstämd, nere, låg, trött, obeslutsam – kan bearbetas och omvandlas till något högre – såsom visshet, beslutsamhet, lugn, ro, känsla för sig själv och vad man vill, glädje, kraft, styrka, hopp, väg framåt, balans. Saker rensas och annat kan komma fram. Det är det jag kallar ljuset! 💡

Är du bara ute efter coachningen – då blir det ett strukturerat och framåtriktat samtal med syfte att ta dig dit du önskar. Även här ställer jag mig åt sidan och är helt och hållet till för dig och det du behöver och vill ha. Det är vanligt att coachas ett antal gånger i en serie, t.ex. 6 eller 10 ggr för att öva på sin utveckling mellan gångerna, komma tillbaka, ta nya tag, formulera nya insikter och handlingar osv. Eftersom jag också är psykosyntesare och ACT-are har jag massa häftiga verktyg att använda för dina framsteg.

Det är dock vanligare att den som kommer till mig också är intresserad av något ”mer” – att det finns en större öppenhet och mottaglighet för att bli guidad från ett högre plan och av det som bildas i energin mellan oss. Och där kan jag verkligen bli en kanal för det som vill komma igenom till dig! Din högre visdom, dina resurser, det som du behöver, det som du är egentligen, någon form av aktion som det är dags för. Något i ditt inre som vill komma fram. Även här kan man komma en enstaka gång och sedan igen när man själv känner för det, eller i en serie av ett antal tillfällen för att t.ex. bygga upp inre styrka, säkerhet, trygghet, välbefinnande, kunskap och visshet som sedan ger utslag i ditt yttre.

Eftersom alla de här verktygen är tillgängliga i/genom mig vid varje givet tillfälle, blir sessionerna naturligtvis superspännande och helt unika från gång till gång. Det finns också utrymme att bara prata om hur saker och ting är just nu, och om jag har tips eller inspiration som jag tror kan vara något för dig får du naturligtvis med dig det.

Jag bokar alltid 90 min för varje samtal, för så har jag gjort i 10 år nu och tiden går alltid åt. Vi har trevligt, det är positivt, och du går därifrån ljusare, högre och starkare än när du kom. Vem vill motstå det? 🌟

Om detta är något för dig eller dina bekanta, önskar jag dig välkommen till mitt krypin och det är vid Globen. Om någon ute i landet hellre vill träffas via video och telefon, går det också bra. Tack för att du läst och för att jag kanske får serva dig 🙏

Sköljning vid en stenstrand

Hej! Igår när jag vaknade, satt jag som vanligt kvar en stund för att stilla mig och samla mig. Den här gången tog jag en handfull stenar från en ask på mitt sängbord och höll dem i händerna. Jag blundade och genast! förflyttades jag till en stenstrand. En underbar strand vid klart, skönt vatten. Stranden bestod av mängder av vita stenar som var nästan knytnävsstora, men de var ändå behagliga att ligga på. Jag såg och kände tydligt hur min kropp låg på dessa stenar och hur vattnet från havet långsamt växte upp kring mina fötter och upp till huvudet, och ner igen. Sköljde upp över min kropp där jag låg, och ner igen. Det var väldigt renande och väldigt behagligt. Så skönt att bli ”rensad” så här! För att bli piggare och klarare och på ett mer naturligt sätt stiga ut i världen.

Idag läste jag någonstans, att fantasi inte bara är fantasi, utan bara ett annat lager av det vi kallar verkligheten. Tänk om allt det vi kan ”tänka” och uppleva inuti oss själva, i själva verket är olika skikt av verkligheten, olika dimensioner. Det skulle sannerligen förklara en hel del av vad som händer inuti mig, dag som natt..! För visst verkar vissa känslor, idéer och drömmar otroligt sanna och levande? Så spännande att tänka på tycker jag och jag kommer definitivt fortsätta uppleva i alla de här dimensionerna, och beskriva det för er.

Uppstart 2020

Hej Livsuppgiftare! Nu startar vi upp ett nytt år, alltid lika spännande! I år är det extra förväntansfullt, hör jag i andliga kretsar. Det har varit en tung och seg höst för många och vi är fortfarande inne i en trögare period, men efter den 11 januari är det dags att skåda ljuset på nytt! Så läser jag i astrologiska texter.

På mig själv stämmer det väldigt bra att vi har varit, och fortfarande är, inne i en tung period. Det är en period av rensningar, och det känns alltid tungt. Det är också lätt att ”fastna” i det och tro, att det är bestående. Vi kanske tänker ”Vad gör jag för fel?” Men det är inte något fel och det är inte något vi gjort, det är bara gamla tankar, känslor, mönster och vanor som gör sig påminda. Jag har försökt att välja ett bättre sätt att vara på och förhålla mig till mig själv och dem omkring mig. Vill välja att bli en bättre version av mig själv.

De senaste dagarna har jag börjat känna ”ljuset i tunneln” av den här tröga perioden. Det är lite tidigt att säga ännu, men jag märkt en förhöjd förmåga i mitt inre som jag tror har med förmågan att kanalisera att göra. Jag berättar mer så småningom.

Jag har också känt mig starkare, säkrare, och ”längre fram” i det som är jag själv och min väg. Till följd av detta har jag formulerat, för x:te gången i mitt liv men nu tydligare än någonsin, en vision som känns fantastisk och sann, samt brutit ner den i mål och hur jag ska ta mig dit.

På ett starkare sätt än förut, känns det också som att jag ska ha den här visionen så levande för mig, att jag redan nu kan gå omkring och känna mig som att den är sann. Att jag redan är den jag vill vara. Jag ska självklart få massor gjort för att bit för bit gå mot den och i linje med den.

Jag behöver hela tiden påminna mig om visionen, så att jag håller mig på banan och inte förlorar mig i allt som sker. Det har jag så lätt att göra. Dels för att jag tar in alla yttre intryck så starkt, men också för att jag hela tiden får nya idéer och insikter inifrån… Det är som ett oändligt maskineri där uppe, i mitt sinne. Och jag ska använda mig av det bättre än någonsin nu. Jag ska kliva fram ett steg.

Sådant här känns alltid ”lätt” när jag är mitt uppe i det, är i kontakt med de här tankarna och idéerna, de känns så starka, levande och självklara. Och nu vill jag verkligen bestämma mig: Så här ska det vara från och med nu. Många gånger har jag bestämt något väldigt stort – då har jag fått med många rädslor att göra. Det är såklart toppen att jag har passat på att arbeta mig igenom en massa rädslor som jag inte vill ha, men det kan också ta en massa energi. Att bestämma sig för något för litet känns inte heller bra – då lägger jag mig under min förmåga, det vill jag naturligtvis inte heller. Jag tror jag har hittat en nivå som känns mer ”lagom” inför i år. Samtidigt är det större än någonsin eftersom det känns så rätt och vi hela tiden flyttar fram våra positioner… Det jag kan göra idag, är att börja. Och det har jag gjort. Jag kommer somna nöjd ikväll.

Jag önskar dig en fantastisk början och fortsättning på 2020! Jag hör av mig med nyheter här allt eftersom.

Yogastund

Hej! Igår morse hade jag först en yogastund, följt av en meditation. I meditationen såg jag en sol i jordens inre, som skickade en stråle upp i mig. Jag brukar inte se chakran så tydligt, men nu kunde jag se varje chakra som ljusstrålen vidrörde i mig nerifrån och upp, och förnimma vad som behövdes göras med dessa för att de skulle vibrera mer harmoniskt. Framför allt nedersta chakrat behövdes ”rotas” och fästas mer ordentligt invid marken. Vid navelchakrat blev jag rörd för jag kände hur det gula där inuti var ”jag” och vad jag behövde. Så småningom kom jag upp till hjässan och kunde då istället låta en sol, som också var jag, stråla ned i mig samma väg som den första strålen fast åt omvänt håll. Jag blev en riktig ljuscylinder, starkare och starkare, större och större, ljusare och ljusare. Sedan kunde ljusstrålen uppifrån också gå vidare ner i marken och in till jorden. På detta följde en del ord och en väldigt fin stund med den innersta delen av mig själv.

Insikter om Grundning

Hej! Alltså Grundning: det är SÅ intressant, SÅ viktigt och SÅ givande. Har jag berättat att jag en natt tidigare i höstas hade bilden av en stående kropp, där det gick elektricitet från underbenen ner till jorden? Som en slags undervisande bild, eller aha-upplevelse, om att vi har/kan/bör ha en sådan koppling till jorden och att DET ÄR DETTA SOM SKER NÄR VI GRUNDAR OSS. Ett utbyte av elektricitet.
Inatt hade jag en ny undervisning/upplevelse av grundning. Jag hade vaknat och somnade inte direkt om, upptäckte att jag låg och tänkte eller snarare att en hel del tankar hände i mig. När jag upptäckte det, för det upptäcker jag sällan direkt, tänkte jag att jag kanske är ogrundad. Då förflyttades min uppmärksamhet ut utanför huset, i den kalla mörka natten, till stenläggningen på vår uppfart vilken var blöt, hård, iskall. Direkt kände jag att det hade en lugnande och klargörande verkan att jag (i mitt sinne) stod på den med mina bara fötter. Jag kunde också ställa mig på det blöta kalla gräset intill, det gick också bra, men det var nåt särskilt med den där första kalla blöta direkta kontakten med stenen. 
Helt otroligt, eller hur? Eller så är det inte det. Det är bevisat att vi är elektriska varelser, allt är energi, och samma typ av elektricitet/elektromagnetism (jag är inte expert på det där) finns i jorden. Det är väldigt intressant att tänka, att all den laddning och distraktion vi utsätter oss för dagligen behöver grundas i jorden, precis som en jordkontakt i ett hushåll gör, för att vi ska hålla oss stabila, klartänkta, friska. I kontakt!! 😉 Det regnar och är +1 ute just nu, men jag ska ut och ställa mig barfota.

Jordande & medvetandehöjande meditation

Jag låtsas att jag ligger ner på marken på en åker. Jorden är räfflad under mig, en blandning av både stelnad jord och grässtrån, de flesta gulgröna. Himlen är ovanför mig, blå, och solen strålar ner och värmer hela min kropp även om det nu är höst. Marken är ganska skön, och jag märker att jag slappnar av. Börjar sjunka ner allt längre mot jordytan och liksom smälta ut och bli ett med allting runt omkring mig. Innan jag la mig här tittade jag och kände på höstbladen på en ung ek, följde sedan den fåriga ytan neråt längs stammen, förde uppmärksamheten neråt till rötterna som bredde ut sig och bestämde mig sedan för att lägga mig ner här en bit ifrån. 

Allt är ett, och det är vidunderligt skönt att känna mig som ett med elementen. Fåglar flyger, det är måsar, och jag vet att det också finns vatten här. En porlande bäck, ett forsande vattendrag, eller ett mer stillsamt vatten men som ändå rör sig så man kan se det strömma förbi stenarna som sticker upp. Allt det här är mitt! Tänker jag plötsligt. Allt det här är min tillhörighet, min natur. En del av mig. Den här vetskapen lugnar ner hela mitt system och jag slappnar av ytterligare.

Nu är det alldeles tyst inuti mig och det är vidunderligt skönt. Inte ens en tanke når fram, törs fylla det här utrymmet i medvetandet som är jag. Den vill bara sprida sig, den här rymliga tomheten, och nå längre ut i tystnaden. Rymma allt. Vara allt. Snart är mitt medvetande lika stort som hela jorden. Då är jag verkligen en del av allt, och jag bestämmer mig för att resa ännu längre ut i rymden. Ser jorden som en vacker blå och lite grön planet där nere. Upplever lyckan och friheten i att vara lösgjord. Fri. Min egen. Inte fast i bojor, inte någons träl eller slav. Inte något jag måste eller ens vill. Jag är bara glad över att finnas till och att kunna känna mig själv som jag, utan former och begränsningar.

Jag tar fart och seglar lite till. Jag tar stora simtag i luften och jag gör kullerbyttor och konster. Vilken storhet! Att vara i det ordlösa. Det tomma. Jag är en Guds tjänare tänker jag. Jag är av det Allra Högsta Ljuset. Jag är Gud och han/hon, de är jag. Så jag kan vara var jag vill och när jag vill. Det är upp till mig att bestämma det. Jag har givits en chans att utforska Universum, och jag rör mig vidare. Fortfarande i en slags sfärisk rörelse kring jorden, jag är inte längre bort än så.

Jag bestämmer mig för att åka tillbaks till eken och till min kropp som ligger där på marken bredvid. Det blev bara en liten utflykt idag. Men den var skön, den gjorde gott. Jag känner mig fri. Jag reser mig upp från marken, borstar av mig och börjar gå därifrån tillbaka till dit jag bor. Med vetskapen om att jag är fri! Detta är en bra början på min dag och jag kikar upp mot himlen och säger – Tack! Tack till allt som finns. Tack till att jag får vara jag. Vi ses snart igen. Jag vet att jag har allt detta inom mig.